I sprickorna kommer ljuset in | Ett Bräckligt Mästerverk

En analys as Håkan Hellströms låt “I sprickorna kommer ljuset in”, från albumet “Du gamla du fria”, 2016. På svenska, för att jag är svensk, och för att Hellström inte sjunger på engelska.

Håkan Hellström är en av Sveriges populäraste och mest kritikerrosade artister. Hellströms åttonde studioalbum, Du gamla du fria, släpptes 2016. Låten ”I sprickorna kommer ljuset in” är det andra spåret på albumet, efter det experimentella första spåret ”#10 Dream”.

Du-gamla-du-fria1

Hellström är känd för att låna musikinslag från andra artisters låtar, och det gör han även i ”I sprickorna kommer ljuset in”, där versens komp är lånat från Patti Smiths ”Because the Night”. Titeln är tagen från Leonard Cohens ”Anthem”, vars refräng innehåller textraden ”There is a crack in everything, that’s how the light gets in.”

Hellströms lågmälda sångröst badar i reverb och skapar en molande känsla. Varje vers i låten känns unik. För varje vers ökar mängden instrument och intensiteten tilltar. Första består endast av gitarr, piano och sång, andra får en skjuts av rytmisk percussion, och i tredje versen kommer en fuzz gitarr som ger en drivande botten till låtens andra halva. Sångens klimax kommer i slutet, efter andra refrängen, i form av ett instrumentalt crescendo med ett desperat utrop av plågad extas i bakgrunden.

Vers 1
Adam och Eva körde över kanten av Eden
Vaknade upp på den första stranden
Eva sa: “Genom visset så växer nåt nytt där ur”
Men hon visste att hon hade slut på tur
Bara clownerna, rädsla och girighet överlevde sista kriget
Cirkusen var borta och det började dagas
Hjältarna låg sönderslagna som piñatas

Vers 2
Afrika kommer resa sig
Oceaner sköljer över dig
USA kommer äta upp sig själv i sömnen
Och även på din fiendes grav växer blommor nån dag
När vi lämnar denna jämmerdal
På nästa båt till Sodom och Gomorra
I samma båt mot samma solstrålar

Refräng 1
För i sprickorna kommer ljuset in
Jag tror man kan kalla det gryning

Vers 3
Fabriksfönster är alltid sönderslagna
De kommer alltid finnas där som Niagara
Romeo gömmer sina tårar, Easy Riders rullar
Inget är förlorat, det är mörker än
En ung rebell river upp natten

Refräng 2
Och i revor kommer ljuset in
Jag tror man kan kalla det gryning



Jag tror man kan kalla det gryning
I sprickorna kommer ljuset in (x2)

Första versen handlar om människans otillräcklighet, att det inte finns några hjältar eller perfekta personer, att vi inte är tillräckliga, men att vår brustenhet är en möjlighet till helande. Sångens första fras är en referens till syndafallet i Bibeln. Syndafallet är en symbol för mänsklighetens synd, som lett till världens och människans förfall och fördärv. Tillsammans med frasen ”genom visset så växer nåt nytt där ur” förmedlar det buskapet att vår bristfällighet och våra misslyckanden kan leda till uppbyggelse.

Andra versen handlar om hur tiden kommer och går, hur historien upprepar sig, hur världen ständigt förändras men aldrig egentligen kommer någonstans. ”Afrika kommer resa sig” syftar på att hela Afrika en dag kommer resa sig ur fattigdom och misär. ”USA kommer äta upp sig själv i sömnen” är en påminnelse om att de verkar störst och mäktigast alltid oundvikligt kommer att falla till slut. Kontrasten mellan Afrika och USA pekar på hur de som är på botten bara kan gå uppåt, och de på toppen bara kan gå nedåt. En våg följer en annan, men de rinner alla ut i stranden. Idéströmningar kommer och går, reaktioner och motreaktioner, och glöms sedan bort. Ordet jämmerdal som används är ett bildlikt uttryck för jordelivet, som en plats som präglas av sorg och lidande. Sodom och Gomorra är två bibliska städer som Gud, på grund av invånarnas bottenlösa syndighet och brist på medkänsla för svaga och fattiga, dränkte i eld och svavel. Denna vers ger en känsla av perspektiv, perspektiv på våra personliga bekymmer och världens konflikter och problem. Det finns inget nytt under solen. I slutändan ska vi alla dö. I slutändan glöms vi bort, och allt fortsätter som det är ändå. Det kan ge oss tröst att inse att det som händer nu inte spelar så stor roll.

Tredje versen handlar om hur tragik och trasighet alltid kommer att existera. Som fabriksfönster är sönderslagna är också världen sönderslagen. Referensen till Shakespeares tragedi Romeo och Julia är en påminnelse om att sorg är en oundviklig del av livet. Men trots det så rullar livet vidare. Inget är förlorat. För i sprickorna kommer ljuset in.

Frasen ’I sprickorna kommer ljuset in’ är tagen från Leonard Cohens låt Anthem: ’There is a crack in everything, that’s how the light gets in.’
Följande har Leonard Cohen sagt om sin låt Anthem: “We’ve forgotten the central myth of our culture which is the expulsion from the garden of Eden. This situation does not admit of solution or perfection. This is not the place where you make things perfect; not in your marriage, nor in your work, nor anything, nor your love of God, nor your love of family or country. Everything is imperfect. And worse, there is a crack in everything that you can put together, physical objects, mental objects, constructions of any kind. But that’s where the light gets in, and that’s where the resurrection is and that’s where the return is, that’s where the repentance is. It is with the confrontation, with the brokenness of things.”

Hellströms låt är på många sätt ett tillägg till Cohens Anthem, för den bygger på samma tema. Precis som Cohen gör här nämner också Hellström Adam och Eva och syndafallet i sångens första fras. Båda låtarna har liknande budskap, att det inte finns något som är perfekt. Inget i livet eller världen kan någonsin vara helt perfekt. Det finns brister i allt och alla människor misslyckas. Men både Cohen och Hellström menar är att dessa ’sprickor’ inte är värda att sörja över, för de släpper in ljuset. Det är okej att misslyckas. Om vi aldrig gör fel, hur ska vi då någonsin kunna göra rätt? I mörkret lyser ljuset som starkast.

Frasen ’I sprickorna kommer ljuset in’ kan också vara en hänvisning till ’kintsugi’, som är en japansk metod att laga trasiga koppar och skålar genom att foga samman sprickorna med guldfärgat lim, så att sprickorna blir framträdande. Kintsugi är en del av den japanska filosofin ’wabi-sabi’, som handlar om att omfamna bristfällighet och ofullkomlighet, att acceptera misslyckande och förändring som en del av livet. Det passar in med budskapet i Hellströms låt.

Låtens budskap har två aspekter: livet och världen. Att världen är trasig, med krig och svält och miljöförstöring, men att det ännu finns hopp så länge någon kämpar för förändring. Och att livets sprickor släpper in ljuset, att livets sorger och motgångar kan bygga upp oss, och att vår otillräcklighet är det som gör oss mänskliga och älskvärda.

Ett konkret exempel på en händelse då ljuset lyst genom sprickorna i en bemärkelse är vid attentatet i Stockholm den 7 april, då en lastbil körde in i en folkmassa. I den sprickan kom ljuset in, när massor av stockholmare öppnade sina hem till främlingar som inte kunde ta sig hem. En fruktansvärd händelse ledde till medlidande och godhet. En hatisk handling ledde till tusentals kärleksfulla handlingar. Människor visar som mest medmänsklighet i stunder av svårighet. Det finns hopp mitt i det svåraste mörker.

I slutändan handlar sången om hopp. Den är en påminnelse om att allt vi kan göra är att fortsätta framåt och göra det bästa av det vi har. När vi faller är det enda vi kan göra att resa oss och börja om. Den handlar om att fortsätta kämpa under svåra perioder i livet. För det kommer en morgondag. Det kommer en bättre tid. Det kommer en gryning. Efter mörkret kommer ljuset. Och även om världen må vara mörk och dyster i många avseenden, så är den det inte alltigenom, och det är inte en anledning att inte fortsätta hoppas att världen kommer bli bättre. Ljuset lyser som starkast där det är som mörkast. I världens sprickor lyser ljuset. När vi spricker lyser ljuset genom sprickorna.

I sprickorna kommer ljuset in.